Kukkarkoski stenålders bosättnings- och begravningsplats

Ruukkuja För ca 5000 år sedan böljade vågorna i havsviken vid Aura ås mynning och strandlinjen gick ungefär vid Nautelankoski. Den dåtida befolkningen, som fick sitt levebröd av jakt och fiske samt samlande, bodde på kusten i skyddade havsvikar och på sandstränder.

Den centrala basutställningen I stenåldersjägarnas fotspår på Lauri Nautelas museum berättar om denna tidsperiod och om hur människorna då levde och anpassade sig till sin omgivning. Utställningen har planerats av arkeolog Kaisa Lehtonen och grundar sig på de fynd som gjorts på den på Nautelankoskis östra strand belägna Kukkarkoski bosättnings- och begravningsplats från stenåldern samt på Lauri Nautelas samlingar.

Nuolen kärki Kukkarkoski stenålders bosättnings- och begravningsplats i Lundo anses vara ett av de mest betydande fynden i Finland. Sitt namn har platsen fått av Nautelankoskis gamla namn Kukkarkoski. Området har undersökts åren 1958 och 1975 - 76. Det breda boplatsområdet och begravningsplatsen är bevis på en lång bosättningsperiod på stenåldern ca 3500 - 2500 f.Kr. Fynden vid Kukkarkoski hänför sig till både den kamkeramiska och den därpå följande stridsyxekulturen.

Boplatsen har varit på en för stenåldern typisk plats alldeles vid havet. Skärgårdens jakt- och fiskeområden har varit inom räckhåll och de närbelägna åarna har erbjudit en passage till jaktmarker längre bort. På begravningsplatsen, belägen ovanför boplatsen, har man undersökt 12 gravar som till största delen har varit täckta av rödmylla. Fynden från begravnings- och boplatsen omfattar skärvor av lerkärl, pilspetsar gjorda av flinta och kvarts, knivar, huggjärn av sten samt smycken av bärnsten. Gravfynden av flinta och bärnsten tyder på handelskontakter till öst och söder.

Pihkakoru

Området är fredat enligt lagen om fornminnen (295/63).


© Stiftelsen för Nautelankoski museum, uppdaterat 11.4. 2006